Emil ligger här brevid mig och sover, trots att han nästan ser död ut ser det verkligen hur mysigt ut som hellst vill bara gosa ner mig hos honom,
Men han börjar jobba kl 7 imorgon och ska inte behöva stå ut med mina höggljuda försök att andas och inte mina försök att hitta en position jag kan sova i utan att frysa ena sekunden och svettas andra,

Fan vad jag hatar att vara sjuk, i morse när jag vaknade mådde jag hur bra som hellst, Att det bara kan slå om så där.
Har jag tur i oturen här nu blir det ingen övertid i helgen, Verkar inte som vi får in någon kontroloperatör och då är jag ledig fredag,lördag,söndag och hinner förhoppningsvis kurera mig tills måndag.

Fan va nervös jag är inför operationen, det låter så hemskt. Men fan tanden  växer liggandes under tandköttet och trycker på roten på tanden framför, Så den kommer ju inte ens upp
Vette fan hur de här kommer gå, en miljon sprutor kommer dem behöva ta och det är dem jag är mest rädd för, Jag gråter som ett litet barn bara jag ser den där yttepyttelilla nålen.. Man är inte alltid så kaxig..:(

Mamma ska följa med mig, Hon är nog den enda jag hellst inte visar mig svag för men tror fan inte att jag kommer kunna stå emot den här gången,
Vill man se mig lida är tandläkaren något att rekomendera, läkare över huvudtaget Jag gör nästintill vad som hellst bara jag slipper sprutorna vad det än gäller..

Nee nu rinner näsan ennu mera, min kudde är nersnorad och såren under näsan är snart större än järna IP, Visst äre väl så förbannat synd om mig?

Ska försöka att ialla fall sticka in min hand under hans täcke nu utan att han vaknar, Lite närhet måste jag bara ha, Annars dör jag!

Sov gott ni som kan,