Sov lite länge idag men det vart sent igår, Ett lärorikg samtal med blandade känslor jag grät av kärlek men också av rädsla och saknad.

Hur blir det nu då?
Jag är förvirrad men tror verkligen på det här nu och ska göra allt för att bevisa den stora förändringen jag faktiskt gått igenom
hoppas den kan vara till någon hjälp den här gången och inte som förut tvärt om..

Nu är ialla fall matlådan fixad och jag har till och med ätit lunch känner mig otroligt duktig, Sitter och väntar in mor min nu som ska komma och klippa klorna på Flipp, Hunden som vi så fint passar.

Dags att stänga ner, och återgå till dagen och även idag ska jag göra det bästa för även denna dag ska bli något att minnas...

Tack äskling för du hjälper mig att göra det här möjligt..
jag älskar dig enormt!