Josephine kom förbi och det tackar jag för, Jag kom inte bara upp ur soffan utan jag ställde mig även vid spisen och stekte till två kotletter åt oss samt slängde in lite pommes i ugnen med en härlig bea till.. GUD så gott det var med riktig mat i magen, inget "färdigt" det var längre sen....

Att man får krafter att laga mat så fort någon annan äter med än är lite skumt det är ju fortfarande lika jobbigt?
Flockdjur som man är, Det här uppskattades.. Framför allt av min " lilla" mage