Klockan är mitt i natten...
Allting är inte alltid lätt.
Ibland uppstår sånt här även emot ens vilja,
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta dem här dagarna känns det som jag gjort både och ungefär en miljon gånger, Borde det inte kännas bättre snart?
En fjäder blev en höna, Hur då? -Alkohol och missförstånd. Varför slår det aldrig fel, och varför befinner jag mig alltid på fel plats vid fel tidpunkt?
Jag orkar inte med det här längre, känns som allting helt plötsligt kretsar runt mig det är mina steg som spioneras, Det är mina ord som räknas och det är mina handlingar som folk bestraffas för, Hur kommer det sig när verken jag eller någon annan vill att jag ens ska räknas i det här?.
Jag har sagt en miljon ggr både till mig själv och alla runt om kring jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. JAG VILL INTE!
Endå dras mitt namn upp i alla möjliga diskutioner med eller utan anledning, Tyvärr kan jag inte bara se det emellan fingrarna utan måste alltid försvara mig i den mån jag själv inte tycker jag gjort något fel och dem ggrn jag gjort det har jag även behövt försvara det och bett om ursäkt i den mån det behövts.
Nu är det så här och den lilla fjäder som blev till höna känns nu som en hönsgård ALLA snackar vissa talar sanning andra säger det som har hört och dem tredje vad dom i sin tur hört. Är det så konstigt att det blir så här? För mig är det inte det längre.Det var länge sedan jag slutade förvånas över hur folk beter sig inklusivet mig själv.
Jag är inte perfekt och kan inte alltid hantera alla situationer helt perfekt och i en sån här situation ska det inte spela någon roll jag har ingenting med det här att göra och vill inte ha det heller, Snälla sluta tävla med mig sluta reta upp mig med flit, Sluta så frön till liknande situationer det här leder ingen vart det blir bara värre, värre och värre!!!!
Hur som hellst,
Den här gången tänker jag inte be om ursäkt, inte ta den skit jag i bristande erfarenhet fick igår heller ALDRIG i livet.
Tack så hemskt mycket!
Ge allt lite tid, förr eller senare ser alla sina egna brister.
Frågan är bara hur man väljer att hantera det.
Lycka till och stå på dig vännen!
Ta de lungt hjärtat de kan inget annat än att lösas sig, sen hur de löser sig är ju en annan sak. Ge dom inte din tid och energi du behöver den själv. Ta hand om dig!
puss kusinen
Jo jag vet det.. :(