Vet inte riktigt vad det är med mig men det känns som jag blir tröttare och tröttare för varje dag är det mitt järnvärde som håller på att gå ner eller hör det här till helt enkelt?
Det känns rent ut sat förjävligt att knappt orka prestrera bra på sitt arbete med tanke på hur kort tid jag har kvar där om man tänker efter.
Började på min nya avdelning i september förra året och har hitills trivst jätte bra, Sen folk slutade har det blivit en lite sämre stämninge men jag är fortfarande när jag tänker efter hur glad som hellst att jag faktiskt har ett jobb,
Tanken att vi lägger ner och att jag aldrig mer kommer komma tillbaka till den avdelingen gör det betydligt lättare att hålla ut sista tiden.
Även om vi inte hade lagt ner hade ja nog inte kunnat komma tillbaka två skift kan bli svårt när situationen är som den är, Förhoppningsvis blir även den bättre med tiden.

Hur som Tessan och Jimmy fick bebis i natt en lite pojke Grattis Grattis.
Alla kläcker hejvillt tänkt att dom redan gått nio långa månader och äntligen får snusa bebis?
Jag är på tok alldeles för avensjuk för att nästan våga erkänna det, Själv har jag gått fyra månader och inte ens fått gått på mitt rutin ultraljud. ( har ju dock gjort fyra stycken redan) Så har ju sett bebis lite iallafall..
Men endå inte fått bekräftat att allt går bra, heller inte när jag egentligen är beräknad tror jag är uppe i fyra datum just nu.
Känns en aningen förvirrande, Tänk om ja inte gått så långt som dom fått mig att tro, Tänk om jag ska föda på julafton och inte nyår?
Visst spelar det väl ingen roll, Är mest ´bara nyfiken och längtar som en GRIS!

Nästa bebis att se fram emot är ju Jenny och Mickes lilla amber, Hon borde titta ut här när som hellst 17 är hon beräknad och ja hoppas hon kommer när som hellst, är ju super nyfiken.


Nu kommer en vännina som behöver all min uppmärksamhet, På återseende.