Att inse sina egna problem är inte alltid det lättaste och att jag själv skulle ha problem med alkoholen var ju något jag verkligen måste vägrat inse, Jag menar födelsedagar, nyår,julafton, lillördag mm är ju en dag då alla festar på? Det var absolut inga konstigheter att jag hela tiden var ute med olika folk var heller ingenting jag ens slängde en tanke åt.
Men nu med facit i hand, När jag verkligen insett att jag faktiskt hade problem blir jag nästan arg.
Var jag så jävla trongsynt att jag inte lyssnade eller var folk för mesiga och inte vågade säga till ordentligt eller syndes mina problem inte så tydligt som man i efterhand hoppats?
Tänker inte av psykiska själ forska mera i det här för jag har äntligen bestämt mig för ett helt nytt liv, Ett alkoholfritt liv.

Nu när jag inte kan dricka alkohol varsig midsommarafton eller någon kompis student blir det  inte en enda droppe till. Jag har verkligen min chans nu och en gång för alla ska jag verkligen ta vara på den.

Jag är trött på att leva innom det här hårda skalet som ofrivilligt speglar sig tydligare än klaraste vatten jag orkar inte med det längre jag vill också se ljuset och en framtid.
Vägen dit kommer säkert bli längre och mera smärtsam än vad jag i skrivandets stund har en aning om men för första gången i mitt liv är jag verkligen fast besluten att ge allt jag har.

Jag vill kunna umgås bland folk igen,Vill kunna skratta och vara glad vill också sluta störa mig på småsaker som ja egentligen inte ens bryr mig om. Jag vill så mycket numera men måste ta en sak i taget.

Även om det varit mycket kaos i den här bloggen är det slut på det nu iallfall tänker jag inte bidra till något mera har nämligen för första gången i mitt liv lyssnat på en anonym ( i detta fall en kommentar) som ja citerar " och i detta kaos ska ett oskyldigt litet barn födas"
Och svaret är nej, Det ska det absolut inte göra det är som sagt slut på allt det här nu, Även om jag trots allt inte är boven till allt som skett vill jag ta mig ur det här med ryggen fri och ber därför alla som tagit åt sig i både nödan och onödan om ursäkt för vissa spontana kommentarer i rena ilska.

Får se hur länge bloggen finns kvar, Men så länge den gör det kommer jag göra allt för att den inte ska fortsätta vara så trist och grå, Det är nya tag nu och det svär jag på..

Godnatt och sov så gott allesammans...