Bara för några månader sedan älskade jag mitt liv och allt vad det hade att erbjuda, Äntligen hade jag nått dit ja hela tiden velat.
Jag hade tagit tag i mig själv och hittat någon att dela min vardag med. Enda sedan den dagen har 80 procent av våran "gemensamma" omgivning gjort allt för att sätta käppar i hjulen, Precis allt.
Hur stark man än är kan man man inte ta hur mycket som hellst iallafall inte jag, Bägaren är på väg att rinna över jag håller totalt på att tappa mig själv (igen.)

Det här var det sista jag ville och dessa koncekvenser var aldrig min avsikt, Men efter all skit man fått kan man inte göra annat än att ta åt sig.Vilket är så förbannat fel då jag egentligen inte gjort det minsta fel.

Till en början hade jag bara legat med 200 stycket och hade jordens alla könssjukdommar, Hade iprincip tillbringat alla mina vakna timmar på krogen och nöjjde mig aldrig om jag inte fått någon på fall, Jag önskar jag fått ta del av den tiden, För i mitt minne har jag aldrig ens varit närvarande...
Tyvärr tog det inte slut där. Nu mera är allting min sambo fått lida över under en längre tid mitt fel,
Förlåt men även om ett tredje världskrig bryter ut nu kan jag inte längre hålla käften och låssas som om detta inte tar kål på mig eller på oss.

Ni har inte än lyckats få mig dit ni vill och fortfarande har jag lite glöd kvar, Jag hoppas verkligen den räcker .....