För första gången på väldigt, väldigt länge njuter jag av att vara hemma. Även om det är rätt lyhört här i kåken och jag kan tyda vissa ljud hos grannen är det endå alldeles tyst och det enda ljud som hörs riktigt bra är mina turbo fingrar emot tangenterna. Det känns så förbannat bra att sitta här på min stora röv och surpla i mig mitt kaffe som jag för första gången har gjort till mig själv, utan att någon annan är här på besök och också vill ha..

Gillar ju inte kaffe så där så att jag annars brukar sätta på det bara till mig själv, Men just nu känns det så jävla rätt att bara sitta här och mysa med mig själv.
Cleo har intagit den andra soffan( tresitsen) även om hennes lilla stjärt är en aningen mindre än min så gör det absolut ingenting jag sitter så jävla bra här just nu...

Även om jag nu pga av taskigt minne kommer få vänta lite längre än planerat på att målarna ska komma och göra om mina vägger ÖVERALLT så är jag inte ett dugg arg längre, Det får ta den tid det tar.. Jag har all tid i värden, tänker inte flytta på bra många år! Ska stanna här så länge utrymmet tillåter och det är trots allt rätt stort så det ska itne vara några problem på ett bra tag.



Känns endå lite skumt att något jag för inte alls så länge sedan avskydde nu kan kännas så underbart, Det här är verkligen lycka!