Folk gnäller hela tiden om att man inte ska vara rädd att be om hjälp när man har det svårt eller helt enkelt bara kört fast,
Men hur blir man då bemött när man väl svalt sin stolthet och faktiskt bett om hjälp? Nej man blir hånad rätt upp i fejjan inte ens hänvisad någon annanstans, Jag menar någon måste väl veta någonting eller vadå?

Hur som man tappar förtroende för dom få myndigheter man hade kvar på listan, Även om jag nått grunden tänker jag inte ge upp jag måste ordna det här och det är snart, jävligt snart!


Hur som haver har jag fått hem min älskling idag min laptop vilket känns underbart äntligen kan jag få vara sjuk utan att vara helt ensam, Det känns liksom mera värt det då.





Kyss!