Vart är jag egentlige på väg? känner inte alls  igen mig självl längre jag som var på väg uppåt håller jag på att sakta men säkert trilla ner igen och denna gång djupare än någonsin?
När jag försöker känna efter känner jag mig inte alls orolig men min kropp talar om för mig gång på gång att det är just oro jag går och bär på, Oro om vad som komma skall.
Det är hemskt och jag får magsmärtor utöver det normala. I morgon ska jag träffa en läkare jag hoppas att det kan hjälpa mig iallafall lite, Orkar inte ha det så här längre.

Vill kunna fortsätta kämpa för att vara mig själv, Stark och självständig även om det i skrivandes stund känns väldigt långt borta.
Tänker inte låta det här ske, tänker inte göra så här emot mig själv igen.. Att bara stå och se på..

Hoppas det är hormonellt och har kommit för att gå över, Som sagt ständig oro,. En oro för precis ALLT........